Jag har med en dåres envishet i flera år hävdat att könskampen avgjordes på 70-talet och att vi mogna, förståndiga medborgare i detta fantastiska land för länge sedan har lämnat det tjäbblet bakom oss.
Det var sant också. Då.
Tills vi drabbades av Nätet.
Här kravlar nämligen så kallade antifeminister omkring, kvinnohatare och försvarare av allehanda övergrepp på barn! En slags inkrökta individer av båda könen i den så kallade mansbranschen som med hat och hotelser skrämmer i synnerhet kvinnor till tystnad. En slags underutvecklade personer som betraktar kvinnor som en sämre sort eller till och med "sliddjur" som en galning skriver.
För att inte tala om den allt igenom usle Medborgare X som menar att "en mördad feminist är en bra feminist" men inte ens törs stå för det. Om han åtminstone hade skrivit "en död feminist", då hade man ju kunnat tro att han åtminstone syftat på en självdöd sådan. Men det gjorde han inte. Han skrev mördad - Vad uppmanar det till, Medborgare X? - och verkar ivrigt påhejad av pappanissarna vara väldigt stolt över det.
Vilken fjant som inte ens vågar stå för sina ord.
Allt medan han utnyttjar sjukvård, vägnät, kommunikationer och annan allmän service som även kvinnors skattepengar finansierar. Vad är det för fasoner?! Någon MEDborgare är han följaktligen inte. Han är en MOTborgare som borde fråntas allmänna rättigheter, en breivik-wanna-be endast värd förakt. Ni män som inser det - Säg ifrån!
Med allt grövre hat och förtal, hotelser och uthängningar driver dessa män en slags krav på vad de kallar "rättvisa" för egen del, särskilt i vårdnadstvister. Allt medan mammor och barn tvingas gömma sig på okänd ort på grund av hotelser, förtal och våld. Allt medan den de gömmer sig för hänger ut barnen som kidnappade till allmän beskådan på nätet!
Inte ens barnen skonar de alltså. Hur många barn som på grund av arga pappor idag är uthängda på nätet för all framtid vet vi väl inte ens. Såvitt känt är finns ännu inga kvinnor som uppför sig på samma dåliga vis. Men det är naturligtvis bara en tidsfråga.
Det handlar inte om rättvisa.
Det handlar inte ens om barnen.
Dessa män
- som inte för en sekund ska sammanblandas med vanliga män - drivs av egoism, en vildsint drift att hävda sig själva och det egna egot samt manövrera ut, plåga och tysta kvinnor. Kvinnor är värdelösa i deras ögon. De ska (om de ens måste finnas) behaga männen, sära på benen och föda barn. Ja, ta hand om dem också så att papporna slipper besväret. De vill nämligen bara sitta vid datorn och spy ut sitt hat. Dessa män vill bara ha rätt. Och det ska såväl barn som kvinnor rätta sig efter. De vill bara bestämma, trycka ner, tysta, hänga ut och utöva allehanda sorters våld och övergrepp.
Så hur ska vi - omvärlden - respondera på detta?
Ja, det är frågan.
Det hela är så sjukt att det måste kännas direkt otroligt för alla och en var som inte är särskilt hemmastadda på Nätet.
Eländet måste emellertid stoppas.
För att vi ska slippa en framtida mamma-barn-rörelse (som i och för sig är påkallad men kastar oss tillbaka till 70-talet) som motkraft så föreslår jag en jämställdhets-, respekt-, demokrati- och rättviserörelse av något slag som helt tar udden av och manövrerar ut dessa rättshaverister på nätet och annorstädes.
Hur en sådan ska utformas och sjösättas vet inte jag.
Men det vet säkert ni.
Barn ska i alla fall stå i fokus i alla vårdnadstvister. Våld, hat, förtal och uthängningar bör omedelbart diskvalificera den förälder som bedriver det. Fjantteorier som PAS bör förbjudas helt. Och då vi har yttrandefrihet så får vi följaktligen bara bojkotta dess förespråkare.
Förtal är redan förbjudet och bör nämnas vid sitt rätta namn.
Än har vi långt kvar till lika lön för lika arbete och samma villkor för exempelvis pensioner.
All form av diskriminering på grund av kön bör bli straffbar.
Ja, det är väl några angelägna punkter. Det finns säkert många flera.
Kom igen med förslag ni som håller med!
Ni andra kan vältra er i självömkan hos moddyn.
http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19910433.htm
http://www.jamstalldhetslagen.se/
http://www.do.se/Documents/pdf/diskrimineringslagen.pdf?epslanguage=sv
http://www.regeringen.se/sb/d/11043/a/111986
http://www.tasa-arvo.fi/sv/startsida;jsessionid=e772b3d508e17fa2b277f430b977
Tillägg:
Amelia Adamo skriver en fantastiskt bra krönika i Expressen i dag.
Den handlar visserligen om Mellanösterns förtryckta kvinnor men ändå, det är exakt det som mansbranscen önskar sig för egen del, det är exakt så de vill få möjlighet att förtrycka kvinnor.
Därför rekommenderar jag er att läsa den.
Mellanösterns kvinnor, har vi glömt dem?
Det händer att jag tackar Skaparen för att jag är kvinna född i väst och har (nästan) lika villkor som en man. När jag blir så där tacksam så har det oftast att göra med möten med motsatsen. I boken Resa i Sharialand av Tina Thunander, var det som någon sparkade sönder mina mjukdelar. Ovanpå detta skrev jag färdigt min artikel om könsstympning, efter en resa med Unicef i Etiopien, och påmindes åter om tryggheten i att bo i ett land där kvinnor inte stenas eller tvingas få sin klitoris avskuren.
En del muslimiska män (de som tycker att kvinnor ska vara heltäckta) klarar inte att se kvinnohud för de kan inte bemästra sin sexualitet, alltså måste hon täckas. När det handlar om stympning så tror man att kvinnorna annars blir översexualiserade. I båda fallen handlar det om mäns kontroll, inte alls om sexualitet.
Som kvinna känner jag en allt mer växande ilska över tystnaden kring de förfärliga ritualer - eller övergrepp - som sker dagligen, allt ifrån oskuldstester, barnäktenskap, könsstympning, stening, förbud att gå ut utan mannens godkännande, misshandel i uppfostrande syfte, och så vidare till lyxigare problem som att inte få ta körkort. Eller som i Saudiarabien inte ens få rösta. Många muslimska kvinnor är rättslösa. Inte överallt men där de lutar sig mot sharialagarna får hon det svårt om hon vill något annat än det män bestämt.
Vi engagerar oss i hur barn har det, hur djur har det, hur Arktis och Östersjön mår - men Mellanösterns kvinnor, har vi glömt dem? Och om det är några som engagerar sig, som Dilsa Demirbag Sten så är det garanterat mansfritt. Med vissa undantag, som till exempel Janne Josefssons Uppdrag granskning. Kvinnofrågor, som kallas för mjuka frågor, då brukar männen lysa med sin frånvaro. Men det enda mjuka jag kan se i detta är vår kropp när vi får stryk.
Man kan ju hoppas att den arabiska våren innebär en början till en bättre värld för en kvinna i sharialand oavsett om hon bor i Mellanöstern eller i Afrika. Märkligt nog väcker ett politiskt och ekonomiskt system som hanterar kvinnor som djur ingen större empati i vår västvärld. Är det för laddat för att vi ska orka med att prata om det? Eller är det politiskt korrekta rädslan, att om vi hackar på muslimska fundamentalister så blir vi förknippade med Sverigedemokraterna? Alltså tiger vi (läs medierna, åsiktssofforna, bloggprofiler, politiker) hellre och väljer andra ämnen.
Kvinnor som blir våldtagna, stenade, piskade får skylla sig själva, männen går fria (för det är ju kvinnors fel, de har ju utmanat), skriver egyptiskan Mona Eltahawy i en rasande artikel. Och i väst blundar ni därför att ni säger att det är vår kultur och religion. Men det handlar inte om slöja och mödomshinnor, det handlar om att vi kvinnor ska hållas tillbaka. Förstår ni inte!! Alltså, sluta bullshitta om kultur och religion, skriver hon.
Jag håller med: det heter inte kultur och religion, det heter våld och förtryck. Och varför talar vi inte termer av demokrati, lika rättigheter och likhet inför lagen i stället, så slipper vi hamna i diskussioner om kultur och religion. För så fort man tar upp den här kvinnofrågan får jag stoppat i halsen att jag inget förstår, att jag generaliserar och att jag fördömer en hel muslimsk värld.
Sen kommer hatbreven, om jag skriver om svenska kvinnors villkor, då ska jag straffknullas, Är det kvinnors villkor i den muslimska världen så förstör jag för hela det muslimska folket, förstör för islam och då handlar hotmejlen om hur jag ska tystas.
Behöver jag säga att alla de hatmejl som når mig skrivs nästan bara av män.
Med denna krönika vill jag tacka för mig här i Expressen. Vill ni träffa mig mer så finns jag i M-magasin.
Amelia Adamo
_NEW+(428x1024)_NEW.jpg)
_NEW_0001.jpg)
13 juli 2012 21:49
Han hade fått svar den 25/6 att allt utom tjänsteanteckningarna var sekretessbelagda därefter har han inkommit med en ny begäran om att få ta del av samtliga handlingar.
Beslutet kan överklagas till kammarrätten, tveksamt om en överklagan ändrar det beslutet speciellt efter den senaste händelsen! John Johansson har tidigare begärt att få del av samtliga handlingar i Justitiekanslerns ärenden med dnr och . Därvid har han genom en skrivelse den 25 juni 2012 upplysts om att uppgifterna i alla
handlingar utom en tjänsteanteckning som han redan har fått del av omfattas av sekretess enligt 35 kap. 1 och 2 §§ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
John Johansson har nu återkommit med en ny begäran om att få ta del av samtliga handlingar i de nämnda ärendena.
John Johansson har anmälts för bl.a. förtal och Justitiekanslern har i ett beslut den 20 juni 2012 i ärendena med dnr 3113-12-31 och 3474-12-31 konstaterat att det finns anledning att anta att förtalsbrott i och för sig har begåtts, men att det i nuläget inte finns tillräckliga skäl att ingripa med
allmänt åtal.
De handlingar som John Johansson har efterfrågat innehåller sådana uppgifter om enskildas personliga förhållanden som omfattas av sekretess enligt 35 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen.